http://blog.svd.se/sprak/2012/02/29/skottdagen-24-eller-29-februari/ Språkbloggen Skottdagen, 24 eller 29 februari? Ylva Byrman 29 februari, 2012 Idag är det den 29 februari, dagen som går under namnet skottdagen. Men du kanske har fått lära dig att det är 24 februari som är skottdagen? Så var det också ända fram till år 2000, vilket berodde på att 23 februari i den julianska kalendern var sista dagen innan det nya året började den 1 mars. Detta betydde att namnsdagarna som ligger den 24 till 28 februari försköts när det var skottår. Mattias till exempel, som normalt har namnsdag den 24 januari, fick under skottår se sin namnsdag flyttad till den 25 februari. Men år 2000 blev den 29 februari officiellt skottdag. Det verkar ju rimligare, eftersom det faktiskt är den som läggs till, och dessutom länge har varit den dag som de flesta människor betraktar som skottdagen. Beslutet togs av Namnlängdskommittén, som också beslutar om namnsdagarna i almanackan. I Namnlängdskommittén ingår Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien och Institutet för språk och folkminnen. /////////////////////////////////////////////////////// https://svenskahogtider.com/2008/02/27/varfor-infaller-skottdagen-den-29-februari/ Varför infaller skottdagen den 29 februari? 27 februari , 2008 av Mattias Axelsson Kort svar: Februari var tidigare årets sista månad (1 mars var nyårsdag). När skottåret infördes med den julianska kalendern var februari den månad som av det av hävd togs bort eller lades till dagar. Då var det naturligt att skottdagen las just där. Sedan år 2000 är det i almanackan den 29 februari som är skottdagen. Dessförinnan var 24 februari skottdag, men för att slippa problemet med att namnsdagarna i slutet av februari flyttades vart fjärde år valde man att kalla den sista dagen i februari för skottdagen. Men varför är det just februari månad som förlängs med en dag vart fjärde år (utom sekelskiftesår, om de inte är jämnt delbara med fyrahundra)? Som mycket annat är det i Romarriket vi får söka svaret på den frågan. Eftersom de tidigaste kalendrarna, såväl i Rom som i Babylonien och i den judiska traditionen, var månkalendrar så stämde de inte överens med det astronomiska året (dvs den tid det tar för jorden att ta sig ett varv runt solen). I den äldsta kända romerska kalendern fanns tio månader, från mars till december. Året började alltså 1 mars och slutade sista december. Om tiden däremellan skriver Juhani Westman: Ur-romarnas år tog alltså slut redan vid midvintersolståndet och det är ju därför som vi alltjämnt kallar julmånaden ”decembris”, den tionde i stället för den tolfte. Vårt December alltså. Vi kan dra slutsatsen att folket, på den tiden när Rom grundades, inte gjorde någonting av vikt under midvinterns regniga och mörka tid, och då behövdes ingen tideräkning för dem att sitta inne i sina hyddor och tjura. År 713 fvt gjordes en ordentlig kalenderreform och månaderna januari och februari lades till. Men fortfarande var 1 mars årets första dag. Således blev februari den sista och när det behövdes kapades den till 23 dagar för att få plats med en extra skottmånad för att få kalendern i fas med årstiderna (därför var 24 februari länge skottdag i Sverige). Allteftersom Romarriket växte blev behovet att flytta nyårsdagen större. Eftersom man på nyårsdagen tillsatte nya konsuler och planerade årets fälttåg var tiden från 1 mars för kort när Romarriket var som störst. Därför flyttades nyår på 100-talet fvt till 1 januari. Omkring år 46 fvt infördes så den julianska kalendern som gjorde skottmånaderna överflödiga. Istället bestämdes att en extra dag (skottdag) skulle läggas till årets 365 vart fjärde år. Och eftersom februari av hävd var den månad som det togs bort och lades till dagar i så passade det bäst att låta skottdagen ligga i slutet av februari. /////////////////////////////////////////////////////// https://www.folkbladet.se/nyheter/norrkoping/vad-innebar-skottdagen-5948417.aspx Vad innebär skottdagen? NORRKÖPING För att årstiderna inte ska föskjutas i kalendern har vi vart fjärde år vad som kallas för skottår, för att jämna ut lite grann. 2012 är ett sådant år, och i dag är det dags för skottdagen. Jenny Blomberg 09:12 | 2012-02-29 Namnen skottår och skottdag används för att ordet skott betyder något som skjuts in, vilket är precis vad dagen handlar om. I den västerländska kalendern räknas ett år som skottår om det är jämnt delbart med fyra, förutom vid sekelskiften då året måste vara jämnt delbart med 400. Fenomenet skottdagar används för att kalenderåret ska stämma överens med solåret. Tidigare inföll skottdagen den 24 februari eftersom denna månad i den gamla romerska kalendern, den julianska, slutade den 23e. Sverige har sedan länge gått efter den gregorianska kalendern, men höll under många år fast vid att ha skottdag den 24 februari. Sedan år 2000 har vi dock gjort som många andra länder och firar nu skottdag den 29e istället. Bytet till den 29 februari har förenklat en del eftersom det är ett internationellt system, samt för att det inte längre flyttas några namnsdagar varje gång det blir skottår.